Privatisering av svensk sjukvård – har det gett bättre vård?

Sjukvården är helt eller delvis privatiserad i många länder. I Sverige var det länge en känslig fråga eftersom fri, statlig, sjukvård var en del av välfärdssystemet som många var stolta över i sann socialistisk anda. Sedan många år finns det nu privata alternativ när det gäller de flesta former av sjukvård samtidigt som vi fortfarande har en förhållandevis väl utvecklad vård inom den offentliga sektorn. Det bästa av två världar! Eller är det inte så enkelt? I den här texten ska vi titta närmare på effekterna av privatiseringen av den svenska sjukvården.

Sjukvård bedrivs i både privat och offentlig regi

Sjukvård och privatisering – en känslig fråga

Den som ställer frågor om effekterna av privatiseringen inom svensk sjukvård kommer att få olika svar. Frågan är politiskt laddad och i regel är de som från början var negativt inställda till privatiseringen av den uppfattningen att dess effekter varit negativa. Anhängarna till privatiseringsprocessen brukar hävda motsatsen och är nöjda med resultatet. Till viss del handlar det om politisk ideologi. Privatisering, oavsett vad det gäller, är något av en knäckfråga som visar om sympatierna går åt vänster eller höger. Idag är det politiska landskapet mer komplicerat och många socialister är positiva till privatisering samtidigt som vi har privatiseringskritiska moderater.

Frågan om privatiseringen av vår sjukvård innebär bättre vård brukar ställas utifrån patientens perspektiv. Då är det inte så intressant vilka effekter privatiseringsreformen haft rent ekonomiskt. Sjukvården är ändå ett stort område och det är omöjligt att ge ett entydigt svar. Om man tycker att valfrihet är väldigt viktigt så har privatiseringen inneburit att man som patient ofta har många vårdalternativ. Man kan också hävda att det inte är positivt att behöva vara tvungen att välja och informera sig om valens konsekvenser, när man är sjuk. Detta var enklare förr, innan privatiseringen.

Sjukvård på vinst och förlust

Sjukvård kan idag vara vinstdrivande. Det är något som väcker heta känslor. Särskilt när vinsterna hamnar i aktieägarnas fickor istället för att återinvesteras i verksamheten. Bra vård och vinstmarginaler kan dock gå bra ihop eftersom bra vård leder till fler och nöjdare kunder. Den som ger dålig vård kommer istället att få färre kunder. Privatiseringen har inneburit Ökad valfrihet och bättre tillgänglighet men vårdvalet i Stockholm kostar mer än beräknat har det visat sig, i alla fall i det lite kortare perspektivet. Detta eftersom förändringsprocesser är dyra. Framtiden får utvisa vad privatiseringen innebär på längre sikt.

Det har hävdats att omsorgen blir lidande när sjukvården privatiseras. Det är inte säkert att det är så. Däremot har förtroendet för vissa delar av vården skadats när det visat sig att företag som gör stora vinster varken återinvesterar i verksamheten eller betalar tillräckligt i skatt. Skillnaden för vårdmottagarna är dock kanske inte är så stor som man kan tro. I länder med privat sjukvård betalar man en försäkring och där vården är offentlig betalar man ungefär motsvarande belopp via skattesedeln. Om vården är bra eller dålig handlar, utifrån patientperspektivet, i första hand om andra saker.

Både ja och nej

Idag har vi större möjligheter än tidigare att hitta en vårdform eller en läkare som passar just oss. Uppskattar vi det, ja då kan man säga att vår sjukvård blivit bättre. I de flesta fall finns det ingen skillnad mellan motivationen att tjäna pengar och motivationen att ge bra vård eftersom det ena leder till det andra. Privatiseringen kan dock ge spelrum för lycksökare som enbart är ute efter snabba pengar. Särskilt äldreomsorgen har drabbats av några skandaler av det slaget under senare år.